Ryggstol

Vi har nöjet att presentera ryggstelhetens fiende nummer 1 - Ryggstolen.

Kotpelaren har en mycket central roll i kroppen. Utan denna skulle vi säcka ihop. Vi skulle inte kunna gå upprätt, vi skulle inte kunna sitta upprätt, vi skulle inte kunna böja eller vrida överkroppen och vi skulle inte kunna bära eller lyfta. Inte nog med det, kotpelaren fungerar också som ett skydd för ryggmärgen som är hjärnas förlängda arm.
Kotpelaren består av 7 halskotor, 12 bröstkotor och 5 ländkotor. Kotorna är staplade på varandra men inte sammanväxta med varandra, för skulle de vara det skulle vi inte kunna böja eller vrida oss utan att vara tvungna att vrida hela kroppen om vi skulle titta bakåt.
Nej, kotorna är sammanbundna med varandra och det som binder ihop kotorna skapar en draghållfasthet för att kotorna inte ska rasa isär. Dessa sammanbindningar kallas för ligament och fungerar alltså som ett slags rep.

Runt dessa ligament har vi muskler. Om ligamentens funktion är att hålla ihop kotorna för att de inte ska rasa så är musklernas funktion att röra kotpelaren samt förstärka ligamentens draghållfasthet. Genom dessa ligament och muskler löper ryggmärgens nerver ut till kroppens alla delar. Om du nu lägger ihop allt detta, ligamenten som ska hålla ihop kotpelaren, musklerna som ska se till att kotpelaren kan röra sig och nerverna som förmedlar information till kroppens olika delar och tänker dig att musklerna och ligamenten blir stela. Vad händer då med rörelsen i kotpelaren?
Det är inte så svårt att räkna ut. Kotpelaren blir också stelare.
Och ju stelare ligamenten och musklerna är desto orörligare blir kotpelaren. Det resulterar i att man blir tröttare i ryggen och orkar inte belasta den särskilt länge på grund av sämre uthållighet. Som ett resultat av att rörelsetoleransen minskar.
Här kan vi skriva en norm: uthållighetskapaciteten per tidsenhet är beroende av elasticitetstoleransen.

Inte nog med det när ligament och muskler drar ihop sig hur ser rörelseriktningen ut? Går den utåt ←→ eller inåt →←?
Svaret är enkelt, den går inåt. Och när rörelsen går inåt då ökar också sammanpressningen av muskler och ligament. Det innebär att kotorna kommer närmare varandra, och när kotorna kommer närmare varandra då ökar trycket på diskarna. Detta är den vanligaste orsaken till diskkompression och belöningen för detta kan resultera i diskbråck. Diskbråck behöver inte vara patologiskt betingat. Det blir det bara om det är på ”fel” ställe, alltså klämmer på ryggmärgsnerven som i sin tur framkallar smärta och värk beroende på tryckets intensitet, som ett resultat av stelhetens kvalitet.

Att öka elasticiteten och rörelsetoleransen i muskler och ligament och på det sättet minska på rörelsetrycket inåt är, tycker vi från VEIDOS, det bästa och det mest effektiva sättet för att uppnå ökad rörelsetolerans och därmed smärtfrihet.

Här träder ryggstolen in. Detta fantastiska verktyg medger en stretchingrörelse som är skräddarsydd för just detta ändamål. Ord räcker inte att beskriva ryggstolens effektivitet, man måste pröva den. Genom dess utformning skapas utrymme för avancerade och säkra vridrörelser i 360 graders vinkel.

Alla kan använda ryggstolen och använda de vridningsvinklar som de egna individuella utgångsställningarna tillåter. Var och en i sin egen takt eftersom ryggstolen kan användas i både snabb och långsam hastighet. Man ökar bara svårighetsgraden genom att justera motståndet på stolen.

De biverkningar som ryggstolen kan ge om man använder den systematiskt, är att man kan få större och starkare magmuskler, smidigare muskler i kroppen allmänt, samt öka förbränningen.